Situationen i Ukraina

Författaren ställer sig frågor kring vad internet gör med vår verklighetsuppfattning. Genom att granska påhitt, rykten, legender, propaganda och lögner berättar Jack Werner om nätets påverkan på sanningen och vad vi kan göra för att genomskåda fejkade nyheter och lögner på nätet.

Författaren har bl.a. arbetat som korrespondent i Moskva och Östeuropa. Hon ställer frågan om de nya stater som bildades i Centralasien efter kommunismens sammanbrott ska kunna utvecklas till fredliga, demokratiska stater eller om de måste gå samma öde till mötes som de länder i Afrika som kom till efter kolonialismens slut.

När det Kalla kriget tog slut verkade den liberala demokratin ha segrat. Men auktoritarianismen återkom till Ryssland när Putin insåg att fascistoida idéer var användbara för att legitimera de rika oligarkernas makt. Under 2010-talet har det spridit sig till väst genom ryssarnas krigföring i Ukraina och cyberkriget i Europa och USA. Populismens framväxt var en rysk målsättning men att de uppnått detta mål säger något om västvärldens sårbarhet.

Sverige är en demokrati. Men så har det inte alltid varit det är bara hundra år sedan kvinnor för första gången fick rösta i politiska val. Och andra grupper fick rösträtt senare än så. I Det är vi som bestämmer! får du veta hur Sverige blev demokratiskt och hur demokratin fungerar.

Demokratin är det enda styrelseskick som lägger sitt öde i våra händer. I det ligger dess stora styrka men också dess stora sårbarhet. När desinformation och propaganda utnyttjar denna sårbarhet är det avgörande att vi är medvetna om demokratins stora värde.

Demokrati är ingen självklarhet. Idén om demokrati i betydelsen "folkstyre" går tillbaka till antikens Aten, men vilka som ska utgöra folket och hur styret ska bedrivas har debatterats alltsedan dess. Över tid har allt fler grupper av människor inkluderats i demos. Samtidigt har det under demokratins hela historia funnits ett motstånd mot att gemene man och kvinna ska ha inflytande över politiska angelägenheter. Borde inte styret skötas av experter? Räcker det inte med att en upplyst ledare eller ett parti med bred förankring kanaliserar folkviljan?.

Populärvetenskapligt verk om de mänskliga rättigheternas historia. Bl.a. om grunden till rättigheterna i antikens demokrati samt om riktningar som förnekat eller bekämpat dem exv. marxismen, darwinismen och nazismen.

Boken är ett resultat av författarens resa genom Ukraina till de platser där den berömde revolutionären och anarkistiske gerillakrigaren Nestor Makhno utkämpade sina strider. Mellan 1918 och 1921 var Makhno ledare för en bondearmé som stred mot de tyska, österrikiska och vitryska kontrarevolutionära styrkorna i Ukraina.

"Kanske allt hade gått annorlunda om jag hade känt igen honom genast och haft förstånd att fly." Koirapuisto är en berättelse i två tidsplan om dagens Helsingfors och Ukrainas år av självständighet, om befruktningsbusiness och korruption. Samtidigt är den en djupt mänsklig berättelse om trohet, kärlek och att mista sitt barn. Författaren förenar realism med psykologisk thriller och lyfter fram en värld där barnfabricering blivit business.

Två kvinnor, Olenka och Darja, bär på livsöden som är sammanflätade av kärlek, lojalitet och svikna förtroenden. Deras historier vittnar om maktkamp, mellan inflytelserika familjer och mellan könen, där striden står om herraväldet över den kvinnliga kroppen, och om barn som kan säljas över gränserna. En berättelse om en kvinna som hemsöks av minnena av hennes förlorade barn, och som fortfarande jagas av de mäktiga som hon utmanat./Btj.

År 1929 lanserade Stalin kollektiviseringen av lantbruket, något som kan beskrivas som den andra ryska revolutionen. Den tvingade miljoner bönder att lämna sina gårdar och inordna sig i kollektiv. Resultatet blev en katastrofal hungersnöd, den dödligaste i europeisk historia. Svälten slog till ögonblickligen och människor började äta allt de kom över: gräs, bark, hundar eller lik. "Röd hungersnöd" är ett skakande och vederhäftigt vittnesbörd om de människor som dukade under och om de som kämpade för att överleva denna ohyggliga ondska.Applebaums laddade språk och starka beskrivningar framkallar minnet av ett av de värsta brotten mot mänskligheten under tjugonde århundradet och visar hur det kan skapa ett nytt hot mot den framtida politiska ordningen.

Amerikanen Jonathan far till Ukraina på jakt efter byn Trachimbrod och kvinnan som räddade morfadern från nazisterna. Tillsammans med översättaren Alexander, bokens berättare som är dålig på engelska, och dennes farfar gör han där en oförglömlig bilresa.

I dagens Ukraina lever författaren Viktor med den tama pingvinen Misja som enda sällskap. Viktor skulle helst vilja skriva noveller, men försörjer sig på att skriva dödsrunor för en tidning. När han äntligen får se en av sina runor i tryck förbyts hans stolthet i skräck. Viktor och Misja lockas i en fälla.

Irina kommer till England från Ukraina. Hon drömmer om ett bättre liv, men hamnar hos landsmän och skickas ut på landet som illegal arbetskraft. Hon får bo i en husvagn tillsammans med andra kvinnor. I en annan husvagn bor männen, bl.a. Andrij, som också kommer från Ukraina. Om att mot alla odds skapa sig ett eget liv.

I Moskva år 2013 firar man Romanovdynastins 400-årsdag. Här finns bl.a. den ukrainske presidenten Bunin. Genom återblickar till det tidiga 1990-talet får läsaren följa hur Sovjetunionen faller samman och det nya och oberoende Ukraina kämpar för att komma på fötter. Den unge Bunin börjar gå vägen mot den politiska toppen.

Under tjugo års tid reste författaren Svetlana Aleksijevitj runt i de forna Sovjetrepublikerna och intervjuade människor med olika bakgrund om livet i det socialistiska väldet. Av dessa tusentals röster har hon skapat ett körverk som vittnar om Sovjettiden, kaoset som följde, samt dagens politiska förtryck.

I mars 2014 annekterade Ryssland Krim. Vad har ändrats för vanliga Krim-bor? Anna Aleksandrovna undervisar på universitetet i Sevastopol. Hon är nöjd med att Moskva styr, som på Sovjettiden. Eksender Bariev, krimtartar, fick möta de nya makthavarna när tungt beväpnade poliser tidigt på morgonen knackade på dörren.

Berättelse om hur KGB-agenten Vladimir Putin genom manipulerande och hårda nypor kunnat bli Rysslands mäktigaste man. Efter att ha kommit till makten som premiärminister och senare president har Putin gradvis tagit kontrollen över de ryska medierna, eliminerat politiska motståndare och nedmonterat landets sköra demokrati.

Journalisten Michail Zygar ville veta vad som ligger bakom politiken i Vladimir Putins Ryssland och hur besluten fattas. Genom sina kontakter kunde han genomföra intervjuer med ledande ryska politiker, beslutsfattare och oligarker. Han ger en skildring av spelet i maktens korridorer under Putins styre. De politiska besluten framstår som i hög grad kortsiktiga taktiska svar på yttre händelser, ofta utan logik, konsekvens eller strategiska mål.

År 1929 lanserade Stalin kollektiviseringen av lantbruket, något som kan beskrivas som den andra ryska revolutionen. Den tvingade miljoner bönder att lämna sina gårdar och inordna sig i kollektiv. Resultatet blev en katastrofal hungersnöd, den dödligaste i europeisk historia. Svälten slog till ögonblickligen och människor började äta allt de kom över: gräs, bark, hundar eller lik. "Röd hungersnöd" är ett skakande och vederhäftigt vittnesbörd om de människor som dukade under och om de som kämpade för att överleva denna ohyggliga ondska.Applebaums laddade språk och starka beskrivningar framkallar minnet av ett av de värsta brotten mot mänskligheten under tjugonde århundradet och visar hur det kan skapa ett nytt hot mot den framtida politiska ordningen.

Romanen utspelar sig i Serbien år 2068. I ett genlaboratorium klonar man ryska klassikerförfattare i syfte att utvinna blått fett; en energikälla o drog som man med hjälp av en tidsmaskin ska injicera under 1950 talet.

Året är 2027 och Ryssland är åter ett nationalistiskt och auktoritärt självhärskardöme. Opritjnikern Komjaga har en intensiv arbetsdag när han övervakar ordningen, slår ner upprorstendenser och rapporterar om missnöjesyttringar. Han avslutar sin dag med brödraskapets rituella sexorgie i bastun.

När Sovjetunionen föll samman 1991 behövde KGB-mannen Vladimir Putin en ny karriär. Han fann den i St Petersburg, där han blev borgmästarens högra hand och gav sig in i en rad lukrativa men ljusskygga affärer. När Putin sedan tog över Ryssland efter Jeltsin kom nätverket inom underrättelsetjänsten och den organiserade brottsligheten väl till pass. Ett decennium senare var alla motståndare bortrensade. Catherine Beltons bok är den definitiva skildringen av Putin väg till envälde. Med hjälp av ett unikt källmaterial når hon in till kärnan av Putins krets, och visar hur dess skoningslösa maktmetoder sedan exporterades till Ukraina, London, Syrien - och till slut till Trumps USA.

I Moskva år 2013 firar man Romanovdynastins 400-årsdag. Här finns bl.a. den ukrainske presidenten Bunin. Genom återblickar till det tidiga 1990-talet får läsaren följa hur Sovjetunionen faller samman och det nya och oberoende Ukraina kämpar för att komma på fötter. Den unge Bunin börjar gå vägen mot den politiska toppen.

Under tjugo års tid reste författaren Svetlana Aleksijevitj runt i de forna Sovjetrepublikerna och intervjuade människor med olika bakgrund om livet i det socialistiska väldet. Av dessa tusentals röster har hon skapat ett körverk som vittnar om Sovjettiden, kaoset som följde, samt dagens politiska förtryck.

Författaren är rysk-amerikanska. Hon har i flera år rest runt i Ryssland för att ta reda på varför landet alltid leds av en person med enorm makt. Att förklara Putins makt med hans personlighet eller det kommunistiska arvet räcker inte menar hon. Snarare är det den outvecklade demokratin och feodalismen som ligger bakom.

20 år med Putin Den 26 mars 2000 valdes Vladimir Putin för första gången till Rysslands president. 20 år senare har mycket hunnit hända. Ryssland har successivt ökat sin militära närvaro i det postsovjetiska området. Krim är illegalt annekterat och Ukraina i krig med ryskstödda separatister. Georgien attackerades 2008 och betydande delar av landets territorium är fortsatt under rysk kontroll. I Syrien agerar ryska förband i ett brutalt inbördeskrig mot landets befolkning. Samtidigt bedriver den korrupta regimen intensiva desinformationskampanjer och påverkansoperationer mot det globala samfundet. 2011 gav Frivärld ut skriften "Tio år med Putin" av de ryska demokratikämparna Boris Nemtsov och Vladimir Milov. Boris Nemtsov var en av de mest framträdande regimkritikerna i Ryssland. Den 27 februari 2015 sköts han till döds på öppen gata i närheten av Kreml. För att uppmärksamma Vladimir Putins tjugoåriga maktinnehav och samtidigt hedra Boris Nemtsovs minne lanserar Frivärld denna omarbetade utgåva av hans och Vladimir Milovs skrift. I 20 år med Putin nns kompletterande reflektioner om vad Putins maktinnehav inneburit och kan komma att innebära framöver från Gunnar Hökmark, Stig Fredrikson, Anders Åslund, och Katarina Tracz.

Den här boken avslutade den ryska journalisten Anna Politkovskaja strax innan hon mördades i oktober 2006. Hon avslöjar korruptionen och cynismen i Ryssland under Vladimir Putin och följer hur 1990-talets demokratiska reformer monteras ned.

I mars 2014 annekterade Ryssland Krim. Vad har ändrats för vanliga Krim-bor? Anna Aleksandrovna undervisar på universitetet i Sevastopol. Hon är nöjd med att Moskva styr, som på Sovjettiden. Eksender Bariev, krimtartar, fick möta de nya makthavarna när tungt beväpnade poliser tidigt på morgonen knackade på dörren.

Ur barnets perspektiv skildras hur kriget kommer till staden där familjen bor. Mamman beslutar att hon och de två barnen ska fly. De flyr med bil och båt och till fots genom mörka skogar.

När Minoo en decembereftermiddag kommer hem från skolan med lillbrorsan Mirza i släptåg och kikar i brevinkastet ser hon brevet från Migrationsverket, tar sin lillebror i handen och flyr. Enda sättet hon kommer på att få med sig sin bror bort från trapphuset är att springa till hamnområdet där Mirza älskar att vara och där han tror att han har sett tomten. Här tar syskonens liv en vändning och ett ofrivilligt äventyr tar sin början.

En berättelse om en färd från en känd plats till en okänd genom ett barns minnesbilder av en flykt från ett krigshärjat land. Färden går med buss genom brandgula berg och över ett väldigt hav. Mamma är med på bussen, kvar finns pappa och farmor.

De tre hundarna Ullis, Ludde och Katta bor på ett bra ställe. De har en pool och potatis så det räcker. Men en dag ligger en stor sten i poolen och trädgårdslandet har torkat så att potatisskörden slår fel. Med sin sista potatis i en glasburk tvingas de ge sig av i en liten båt på öppet hav för att hitta en ny plats. När de till slut siktar land möts de av tre pudlar på stranden. Kan det här bli deras nya ställe? Får de smaka på lite pommes?.

Micha lever ett vanligt liv tills kriget kommer. Han och hans familj tvingas gömma sig och sedan lämna allt för att ge sig av till ett annat land. En helt annan värld, där man också väntar, men inte på att få åka hem utan på att få stanna. Som tur är finns även här det som Micha är bäst på - fotboll och matte.

På nyheterna hör vi ständigt om krig och oroligheter. Och i vår egen vardag möter vi konflikter hela tiden. I "Så funkar krig och konflikter" lär du dig känna igen grundorsakerna till varför de uppstår. Med kunskap är det lättare att ifrågasätta rasism, fördelning av resurser, auktoritära ledare och falsk information. Här berättas både om politiska konflikter och om motsättningar som uppstår i klassrum eller i familjer. Det finns många likheter. Hur reagerar vi för kränkningar och förtryck, eller om rätten till självbestämmande skulle upphöra? Om du ställdes inför valet att antingen leva i en diktatur eller fly - vad skulle du göra?Denna tankeväckande bok på ett svårt tema är en bearbetning av den kanadensiska författaren Niki Walkers bok "Why do we fight". Hennes text kompletteras med journalisten Martin Schibbyes gripande, personliga reportage, där vi får möta unga människor från konfliktzoner runtom i världen. Boken har illustrerats av norska Jenny Jordahl som brinner för viktiga ämnen. Hon har bland annat tecknat serieboken "Kvinnor i kamp" (2018)